Som ni kanske ser nu så har jag en ny bloggdesign igen. :)
Själva headern är gjord med några av bilderna jag tog på Alice Cooper ♥
Tack till de som förklarade hur man gjorde för att få dit den här på bloggen också!
Och tack så mycket till finaste Jessica som fixade lite grejer, bland annat min nya bakgrund -
den jag sen inte behöll då jag hittade en annan bild, och faktiskt lyckades byta ut den själv xD
(Det är någon randombild på google som jag sedan ändrade lite på, så den tillhör inte mig.)
Förlåt för att jag bytte bakgrund btw Jess.... x__x


Over 'n' out.

Nu är det såhär: jag har ett ganska svårt beslut framför mig.
Jag överlägger fram och tillbaka, men tiden rinner snart ut så jag måste snart bestämma mig...

Mitt val ligger inom skola och vidare fortsatt plugg...
Jag ligger fortfarande efter andra antagningsbeskedet kvar som FÖRSTA RESERV på mitt förstahandsval - Musikproduktionsprogrammet i Växjö - vilket innebär att alla som har kommit in har tackat ja.
Så det ser för tillfället inte ut som att jag kommer komma in där, med tanke på att jag inte blivit kontaktad än, och det närmar sig terminstart...
Så, då har jag mitt andrahandsval som jag är antagen till. Nämligen Music- and Event Management i Hultsfred och Kalmar. Nu tänker ni väl: "Jaha? Vad är då problemet?"
Grejen är den att jag funderar på om man kanske ska tacka nej till den platsen...

Varför? undrar ni kanske då.
Jo, för att grejen är att jag då skulle läsa företagsekonomi som huvudämne.
Och det är väl bra och användbart men...
Om man verkligen tänker efter... Vad är det för slags utbildning? Music- and Event Management. 
Man får arrangera festivaler och sånt... Men, det är just det som är själva problemet...
Jag har aldrig riktigt velat sikta på att vara den som arrangerar festivaler...
Jag vill hellre vara den som SPELAR där...
Och då är min fråga: Hur kan denna utbildning utveckla mig musikaliskt?
Hur kan jag ha nytta av det här som musiker? Det ser inte ut som att man får sånglektioner eller något i den stilen, så hur ska jag då kunna växa som sångare?
Det är ju dock inte alls säkert att jag kommer lyckas som musiker, men det är en dröm jag alltid har haft, och har man en dröm så ska man inte ge upp den bara för att det kanske är svårt att uppnå...
Man lever trots allt bara en gång, och då ska man väl försöka göra det så bra som möjligt eller hur?
Och vad är då bättre än den känslan när man faktiskt känner att man uppnått något?
Okej, tillbaka till ämnet:
Det finns då en risk att jag kommer ångra mig om jag går linjen.
Och jag vill inte känna på det viset att jag slösar bort 3 år på något jag lika gärna kunde gjort något bättre av. Något som ligger närmare mina drömmar...
Så ska man då istället tacka nej, ta ett sabbatsår, kanske söka jobb eller något så länge, plugga lite musikteori på något sätt, och försöka sika på att komma in på musikproduktionsprogrammet nästa år igen?
Då kanske jag till och med kan hinna ta körkort innan. Fast då måste jag ju se till att lyckas tjäna ihop pengar och sånt med, vilket kanske inte är det lättaste. Och sen vet man ju aldrig hur det kommer gå nästa gång jag söker. Då kanske det blir helt annorlunda. Då kanske jag kommer ännu längre ifrån platsen än vad jag gjorde nu, och det vore ju inte riktigt heller vad jag hade tänkt mig...
Så då kanske jag kommer ångra mig för det istället..

 

Så, jag frågar er: vad tror ni?...

 

Over 'n' out. 

Några av favoritbilderna från Alice Cooper ♥
(De flesta som kollar här har väl förmodligen redan sett dessa bilder på facebook eller bdb - eller "dayviews" som det nu så fint heter, - men va fan, man måste ju smycka ut bloggen med en touch av Alice också ;)



Alice Cooper ♥
Ja, vad kan man säga?
Gamla suveräna låtar som bland andra: The Black Widow, Poison, I'm Eighteen, Under My Wheels, Billion Dollar Babies, Only Women Bleed, Schools Out och Elected, och även två nya låtar i form av I'll Bite Your Face Off och Caffeine... Med en sådan set-list är det svårt att INTE vara bra.
Å andra sidan så är de flesta av hans låtar riktigt grymma så..
Och med den scenshowen som Alice har blir det bara bättre! Riktigt mäktigt måste jag säga.
Det var sannerligen något utöver det vanliga! Det bästa jag har sett live. Utan tvekan.
Och ett plus var ju att man träffade på både Orianthi och Ryan Roxie från Alice's band också! ♥
Jag ska definitivt se Alice live igen nästa gång jag får chansen! :D

One down, one to go,
Just another bullet in the chamber,
Sometimes love's a loaded gun.
Red lights, stop and go,
Whatcha gonna do when you play with danger?
Sometimes love's a loaded gun,
And it shoots to kill.
                        -- Love's a Loaded Gun - Alice Cooper ♥

 

Ett band som jag nästan blev lite smått besviken på live var Reckless Love.

Ärligt talat vet jag inte riktigt vad jag förväntade mig innan heller så..
Visst, musikmässigt är de bra, men Ollie - sångaren - drog av sig tröjan tydligen runt 5 gånger under den timmen de spelade. Visst, en gång funkar väl... men fem? Hallå...
ENLIGT MIG är Ollie liiiiite för mycket poser för att jag ska kunna njuta av live-upplevelsen när jag ser dem..

Ted Poley var faktiskt överraskande bra! Han hade en särskild energi och glädje på scenen, och jag älskar det faktum att han även kom ner och gick bland publiken medan han sjöng!

L.A Guns, Sister och  Michael Monroe var riktigt bra de med!

Hardcore Superstar var lika bra som vanligt. De grabbarna levererar seriöst ALLTID.
Jocke - sångaren - har en jävla energi på scen, och de får verkligen med publiken från första låt till sista!
Det var även kul att se dem på något som näst intill kan benämnas som "hemmaplan" för dem, då de har spelat på Skogsröjet varje år sen det startade. De har blivit lite som Skogsröjet egna husband.. I approve.
"Vi älskar er nästan lika mycket som våra egna barn!" - Jocke Berg till fansen. ♥

Där fick ni en kort recension på några av banden. ;)

Sammanfattning av Skogsröjet:
En liten mysig festival i en liten håla mitt ute i ingenstans... xD
Det märktes särskilt när man skulle hem från Rejmyre. Blev lite krångligare än det hade behövt bli kanske, men det gick bra till slut. Fick väl gå 2 km eller så för att komma fram till Rejmyre vändplats, men vi kom fram iaf :)
Det fanns en del trevliga personer på festivalen. Många bra band som spelade..
Det är förmodligen den billigaste festivalen jag känner till, och det var definitivt värt de pengar jag lade ut!

 

Over 'n' out.